Mekanik är av tradition ett ämne som anses ge problemlösningsförmåga, träning i modelleringsarbete och tillämpning av matematikkunskaper. Inför skapandet av nya kurser inom mekanikområdet för ekosystemteknikprogrammet (betecknas W) framkom önskemål om att lyfta fram modelleringaspekten i kursmålen. För att möta denna utmaning valde vi PBL som undervisningsmetod. Eftersom det fanns väldigt få erfarenheter av PBL inom något beräkningstungt ämne dök flera frågeställningar upp vid planeringen: - Är det möjligt att ha PBL endast i ett fåtal av programmets obligatoriska kurser? - Hinner studenterna med att sätta sig in i och uppskatta PBL-metodiken? Och framför allt: - Når vi våra uppsatta kunskaps- och färdighetsmål?
Ett flertal kursutvärderingar med delvis olika karaktär har gett oss svar på de flesta frågorna. Det som är svårast att mäta är om vi når uppsatta kunskaps- och färdighetsmål. Här måste vi lita på våra egna värderingar, erhållna genom observationer och samtal med studenterna. En sak står dock tydligt klar. Den rena räknefärdigheten får stå tillbaka för instuderingen av teorin. Om man i mekanikkurser med motsvarande kursomfång löser en mängd uppgifter ur exempelsamlingar, så ägnade studenterna i den här kursen nästan ingen tid alls åt detta. I stället fick modelleringsarbetet och analysen av modellen en framträdande roll.