Korruption, utländsk påverkan och frihetstidens styrelseskick

En politisk historia

Abstract

Allt sedan det amerikanska presidentvalet 2016 har det runt om i världen pågått en intensiv diskussion om utländska påverkansoperationer och hur och med vilken framgång främmande makter i det fördolda har sökt påverka demokratiska val, politisk opinion och politiska beslut i olika länder, däribland Sverige. Forskare, debattörer och politiker har särskilt framhållit att den nya informationsteknologin, tillsammans med genomgripande mediala förändringar, har skapat nya möjligheter till infiltration och manipulation (för svensk del se t.ex. Kragh & Åsberg 2017; Colliver m.fl. 2018; Swedish Center for Russian Studies 2018). Utmaningen som sådan är emellertid knappast ny.

Pontus Fahlbeck, grundare av Statsvetenskaplig tidskrift, oroades i likhet med många andra samtida konservativa akademiker och politiker av att parlamentarism och folkvälde riskerade öppna dörren för utländsk påverkan. Den demokratiskt styrda staten, där miljontals medborgare bereddes möjlighet att ta aktiv del i politisk debatt, i politiska val och i politiska beslut, föreföll sårbar i förhållande till främmande makt, och farhågan att det nationella självbestämmandet härigenom skulle urholkas blev ett verksamt argument i dåtidens konstitutionella strid; något som förespråkarna av parlamentarism och demokrati tvingades förhålla sig till.