Förståelseinriktad examination - Problem och möjliga lösningar

Abstract

Ett stort problem vid konstruktionen av examination vid högskolor är
hur studenternas kunskap ska testas på bästa sätt. Ett verktyg som kan
användas till att mäta graden av studenters kunskaper och förståelse
är den så kallade SOLO-taxonomin (Structure of the Observed Learning
Outcome) [1]. De lägsta nivåerna i SOLO-taxonomin motsvarar ytliga kunskaper,
som att memorera och räkna upp saker, medan de högsta nivåerna
går ut på att kunna generalisera och ställa upp hypoteser etc. Målet för de
flesta högskoleutbildningar är att studenterna ska nå de högsta nivåerna
i taxonomin [2].

I detta arbete undersöks och analyseras resultaten på förståelsebaserade
och mindre förståelsebaserade uppgifter på tentamina. Målet är att
analysera effekterna av införande av en mer förståelsebaserad tentamen
och hitta konkreta strategier för att undvika missnöjet hos studenterna då
denna typ av tentamen införs.