Vi har undersökt hur laborationsrapporter motiveras som pedagogiskt moment, hur instruktionerna för att skriva rapporten är relaterade till lärandemomentet, och om detta kan förbättras. Vid kurser som ges för Teknisk Fysik och Elektroteknikprogrammen på LTH i årskurs ett till tre fann vi att de skriftliga instruktionerna inte tydligt motiverar eller kommunicerar varför laborationsrapporten skall skrivas. I vissa kurser används rapporterna som en kunskapskontroll, andra har också förväntningar på utformningen av själva rapporten, medan i några används laborationsrapporter delvis av tradition. Det är dessutom tydligt att det finns många fler dispositions- och formaliainstruktioner än sådana som syftar till att förbättra skrivandet med avseende på logik och andra mer svårdefinierade, men viktiga, kvaliteter. Ett intressant angreppssätt, LabWrite, används vid North Carolina State University at Rayleigh, där laborationen och rapporten används som ett sätt för studenten att också lära sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Exempelvis får studenterna själva sätta upp en hypotes för vad laborationen skall visa, och laborationsrapporterna skrivs på ett sätt som alla som skriver vetenskapliga skrifter känner igen, nämligen ”inifrån och ut”, metod och resultat först, och abstrakt sist. LabWrite tycker vi är mycket intressant, men som ett första steg anser vi att instruktionen kan göras tydligare. Ett förslag är att dela upp den i tre distinkta delar; instruktioner som syftar till kritiskt tänkande, instruktioner om disposition och layout och slutligen instruktioner av teknisk karaktär. Dessa delar bör ha olika fokus beroende på vilken årskurs studenten befinner sig i. I de tidiga årskurserna kan instruktionerna ha betoning på praktiska detaljer som hur figurer, tabeller och formler utformas men med en enklare disposition. Högre upp i årskurserna bör rapporten utformas enligt ett mer vetenskapligt snitt och att ha ett mer precist språkbruk. En annan åtgärd kan vara att i större omfattning införa kamratgranskning, eftersom detta medvetet eller omedvetet gör att studenten får ett kritiskt förhållningssätt till sitt eget arbete och sitt eget skrivande.
