I den här rapporten tittar vi närmare på hur datoranvändningen ser ut vid två utbildningsprogram vid LTH: den 3-åriga ingenjörsutbildningen i Byggteknik inom Infrastrukturdesign vid Campus Helsingborg och civilingenjörsprogrammet Ekosystemteknik i Lund. Undersökningarna baseras på enkäter som delades ut till samtliga studenter och kursansvariga vid programmen. Resultaten från undersökningarna visar att studenternas förkunskaper om datorer och applikation av “standardprogram” (ordbehandling, kalkyler, webläsare, epost) vid start på utbildningarna i allmänhet är relativt goda. Dock är variationerna stora från individ till individ, vilket kan leda till att initiellt “datorovana” studenter får problem att tillgodogöra sig kurser med omfattande datorinslag. Tänkbara åtgärder för att komma till rätta med detta är en utökad datorintroduktion med fokus på de “datorovana” nybörjarstudenterna samt att kursansvariga får mer information om och bättre anpassar sig till studenternas förkunskaper. Studenterna upplever i allmänhet att omfattningen av datorinslagen i utbildningarna är lagom med viss tendens åt att vara för liten (ca 50% av kurserna har någon typ av datormoment i undervisningen) samt att deras dator- och programapplikationsfärdigheter förbättras under deras tid vid LTH. Kursansvariga tenderar dock att underskatta (i vissa fall väsentligt) tiden som studenterna lägger ned på datorarbete, vilket kan leda till att studenternas arbetsbelastning blir alldeles för hög. Kursansvarigas avsikter med datormoment i undervisningen varierar. Vanligen faller det inom kategorierna hjälpmedel vid beräkningar, rapportskrivning, grafritning, presentationer, visualiseringar eller yrkesförberedelse. Få lärare poängterar att grundtanken med datoranvändningen är förbättrad ämnesinlärning även om vissa antydningar förekommer att eftersom datorinslagen är effektiviserande och tidsbesparande (?) bör studenterna ha mer tid för ämnesstudier. Studenterna säger sig vanligen förstå kursansvarigas avsikter med datormomenten. Det framkommer dock att det ibland finns skillnader mellan lärarnas avsikter och det som studenterna upplever som avsikter. Märkbart är att de två undersökta utbildningarna inte har någon övergripande strategi eller målsättning för datoranvändningen på programnivå. I det sista kapitlet i rapporten ges en allmän litteraturgenomgång avseende var datorhjälpmedel kommer in i undervisningsstrategin samt i studenternas inlärningsprocess.
