Datorinslag i teknisk högskoleundervisning - en utvärdering av Byggteknik- och Ekosystemteknikprogrammets datoranvändning

Abstract

I den här rapporten tittar vi närmare på hur datoranvändningen ser ut vid två
utbildningsprogram vid LTH: den 3-åriga ingenjörsutbildningen i Byggteknik inom
Infrastrukturdesign vid Campus Helsingborg och civilingenjörsprogrammet Ekosystemteknik
i Lund. Undersökningarna baseras på enkäter som delades ut till samtliga studenter och
kursansvariga vid programmen. Resultaten från undersökningarna visar att studenternas
förkunskaper om datorer och applikation av “standardprogram” (ordbehandling, kalkyler,
webläsare, epost) vid start på utbildningarna i allmänhet är relativt goda. Dock är
variationerna stora från individ till individ, vilket kan leda till att initiellt “datorovana”
studenter får problem att tillgodogöra sig kurser med omfattande datorinslag. Tänkbara
åtgärder för att komma till rätta med detta är en utökad datorintroduktion med fokus på de
“datorovana” nybörjarstudenterna samt att kursansvariga får mer information om och bättre
anpassar sig till studenternas förkunskaper. Studenterna upplever i allmänhet att omfattningen
av datorinslagen i utbildningarna är lagom med viss tendens åt att vara för liten (ca 50% av
kurserna har någon typ av datormoment i undervisningen) samt att deras dator- och
programapplikationsfärdigheter förbättras under deras tid vid LTH. Kursansvariga tenderar
dock att underskatta (i vissa fall väsentligt) tiden som studenterna lägger ned på datorarbete,
vilket kan leda till att studenternas arbetsbelastning blir alldeles för hög.
Kursansvarigas avsikter med datormoment i undervisningen varierar. Vanligen faller det inom
kategorierna hjälpmedel vid beräkningar, rapportskrivning, grafritning, presentationer,
visualiseringar eller yrkesförberedelse. Få lärare poängterar att grundtanken med
datoranvändningen är förbättrad ämnesinlärning även om vissa antydningar förekommer att
eftersom datorinslagen är effektiviserande och tidsbesparande (?) bör studenterna ha mer tid
för ämnesstudier. Studenterna säger sig vanligen förstå kursansvarigas avsikter med
datormomenten. Det framkommer dock att det ibland finns skillnader mellan lärarnas avsikter
och det som studenterna upplever som avsikter.
Märkbart är att de två undersökta utbildningarna inte har någon övergripande strategi eller
målsättning för datoranvändningen på programnivå.
I det sista kapitlet i rapporten ges en allmän litteraturgenomgång avseende var
datorhjälpmedel kommer in i undervisningsstrategin samt i studenternas inlärningsprocess.