Den etniska integrationens dimensioner

Abstract

Användningen av ordet integration i den offentliga debatten rymmer en mångtydighet. I vissa fall syftar ordet på graden av jämlikhet mellan olika etniska grupper. I andra fall syftar det istället på hur omfattande sociala kontaktytor de har till varandra. Jämlikhet uppfattas av många som ett egenvärde. De sociala kontaktytornas beskaffenhet bedöms däremot till stor del på grundval av deras konsekvenser. Därmed infinner sig de centrala frågeställningar som ligger till grund för detta projekt. Leder ökad social kontakt mellan människor med olika etnisk grupptillhörighet till att vi närmar oss eller fjärmar oss i förhållande till jämlikhetsidealet? Och vilken är de sociala kontaktytornas betydelse för möjligheterna att uppnå det gemensamma bästa oavsett de inbördes styrkeförhållandena mellan de etniska grupperna ifråga? Vid besvarandet av dessa allmänna frågor ligger tyngdpunkten på förverkligandet av det demokratiska medborgarskapet. Därmed förstås bland annat fördelningen av makt och inflytande över olika typer av samhälleliga beslut. Resultaten baseras på en omfattande intervjuundersökning (Medborgarundersökningen 2002–2003) som utformats med särskild hänsyn till de aktuella frågeställningarna. Undersökningen inrymmer ett riksrepresentativt urval av såväl invandrade som infödda svenskar. Urvalsstorleken uppgår till ca 2000 personer varav omkring hälften har utländsk bakgrund. Ett bärande tema i frågeinnehållet är förhållandet mellan olika etniska grupper i det svenska samhället.