Maktdelning förutsätter folksuveränitet

Abstract

Efter hundra år av folksuveränitet återkommer maktdelning som grundtanke. Det är vad Tommy Möller hävdar i den av honom redigerade samlingsvolymen om femtio år med 1974 års regeringsform (Möller 2024).

Frågan om en sådan återgång i så fall också är eftersträvansvärd uppehåller han sig inte närmare vid. Det gör däremot Martin Sunnqvist i detta temanummer av Statsvetenskaplig tidskrift. Vanan att funktionsuppdelat skilja mellan lagstiftning, verkställighet och rättskipning skymmer, menar han, önskvärdheten av en grundläggande maktdelning av det slag som fanns i 1809 års regeringsform. Landets monark har, reellt från 1917 och formellt från 1974, fråntagits sin tidigare skyldighet att tillsammans med riksdagen värna statsskicket. Nu är frågan vilken alternativ kraft som i stället kan fullgöra den uppgiften.