Bell, Daniel A. & Wang, Pei, 2020. Just Hierarchy: Why Social Hierarchies Matter in China and the Rest of the World. & Bai, Tong, 2020. Against Political Equality: The Confucian Case.

Abstract

Allting kommer på modet igen. Denna temporala sanning gäller för såväl ytliga idéer som för mer djupgående fenomen som till exempel ideologier och filosofiska perspektiv. Det förefaller som om turen nu har kommit till konfucianismen. Denna lära och statsfilosofi om relationer på olika nivåer mellan individer i samhället och mellan samhällen och stater ansågs av de kinesiska moderniseringsivrarna i slutet av 1800-talet som hopplöst förlegad, förtryckande, feodal – konfucianismen var kort och gott det som höll det kinesiska folkets inneboende kraft tillbaka. I de industrialiserade västländerna talades om Kina, som då regerades av den sista kejsardynastin Qing, som ”Asiens sjuke man”. Men i takt med att Kinas inflytande i världen, under det kinesiska kommunistpartiets järnhand, har ökat markant på 2010-talet har det uråldrigt hopplösa blivit rykande aktuellt igen. Med stor nyfikenhet har landets intelligentsia sökt efter sin kulturs intellektuella rötter. Man kan notera att detta inhemska intresse också har ökat i takt med att demokratiska idéers och staters styrka och inflytande har minskat i hela världen. Även internationellt har intresset varit stort för hur kinesiska tankar om politisk organisering och teori utvecklas. Barry Buzan vid London School of Economics har länge frågat sig vilka nya tankar om världsordning och internationella relationer som kommer att poppa upp ur den kinesiska tankemyllan. Sedan några år tillbaka har svaren börjat komma i internationella akademiska tidskrifter.