Magnusson, Thomas, 2019. Makt och pengar i frihetstidens Sverige. En oligarkis triumfer och slutliga nederlag 1720–1766. Göteborg: Daidalos.

Abstract

I Thomas Magnussons bok Makt och pengar i frihetstidens Sverige (2019) beskrivs hur vad som betecknas som en oligarki växte fram under den första halvan av frihetstiden. Detta skedde genom vad Magnusson kallar en legering mellan grosshandlarelit och ämbetsmannaadel. Bokens hypotes är att denna maktelit gynnade sina materiella egenintressen genom att tillägna sig allmänna, statliga medel inom en rad områden. Detta skedde mot bakgrund av merkantilistisk ekonomisk politik där starka stats- och privatintressen underminerade traditionella strukturer. Kronans akuta behov av medel i början av den undersökta perioden ledde till skatteköp, vilket i sin tur gav upphov till en omfördelning och koncentration av jordägande. I de nya motsättningar som skapades i denna förändringens tid sammansmälte alltså ekonomiska intressen mellan borgerskapet och adeln: Magnusson menar att ett femte stånd de facto växte fram och att detta – som också kan benämnas oligarkerna – skapade sig och behöll en stark maktställning från 1720 till 1766. I samband med 1738–39 års politiska förändringar stärktes denna ställning och Magnusson talar om ett ”maktövertagande” och om hur oligarkerna rentav kom att ”ockupera statsorganen” (s. 293). Med användandet av begrepp som femte stånd och oligarker, och uttryck som maktövertagande och ockupation framstår det som att Thomas Magnusson vill komma med ett nytt sätt att betrakta den frihetstida politiska och ekonomiska utvecklingen.