Gästredaktörens förord

  • Johan Matz

Abstract

Idén till ett specialnummer om underrättelseanalys i Statsvetenskaplig tidskrift föddes ursprungligen i mars 2016 under en konversation per elektronisk post mellan Magnus Jerneck och Tobbe Petterson, bägge verksamma vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund, den förre professor i statsvetenskap och ansvarig utgivare för Statsvetenskaplig tidskrift, den senare doktor i underrättelseanalys. Efter en period av vissa förberedande sonderingar aktualiserades idén på nytt under våren 2019 då ett antal forskare inom underrättelsefältet och närliggande områden inbjöds att lämna bidrag. Under försommaren 2019 stod det klart att ett tillräckligt antal bidrag inkommit. Efter en granskningsprocess som pågick i lite mer än ett år, fram till juni 2020, fanns slutligen nio bidrag som uppfyllde redaktionens högt ställda krav på såväl vetenskaplig stringens och kvalitet som ämnesmässig relevans. Innan jag presenterar den struktur enligt vilken bidragen har sorterats – i korthet kan sägas att den utgår från den amerikanske underrättelsetjänstemannen och historiken Sherman Kents definition av ’intelligence’ i termer av tre betydelser: kunskap (knowledge), organisation (organization) och verksamhet (activity) – liksom de nio bidragens respektive fokus, skall jag i all korthet säga några ord om underrättelseämnets innehåll och historia.

Publicerad
2020-10-23