Säkerhetspolitiska betraktelser: Inför det kommande försvarsbeslutet. Reflektion kring några tänkbara militärstrategiska konsekvenser

Abstract

I min statsvetenskapliga doktorsavhandling (Edström 2003) undersökte jag den politiska styrningen av Försvarsmakten under 1990-talet i termer av bl.a. strategi. Jag kom fram till att styrningen kunde karakteriseras som okoordinerad doktrinutveckling. Den politiska och den militära ledningen hade helt enkelt olika synsätt på hur det militära maktmedlet borde användas i händelse av krig. Efter disputationen har jag fortsatt forska om bl.a. svensk säkerhetspolitik, om fenomenet militärstrategi och om svensk försvarsdoktrin efter det kalla krigets slut (se t.ex. Edström & Gyllensporre 2014). För några år sedan (Edström 2015) konstaterade jag att begreppet ”strategi” förvisso kommit att bli vanligare i den svenska säkerhetspolitiska debatten men att det fortfarande saknades tydliga indikationer på hur riksdagspolitikerna avsåg nyttja de strategier som de efterfrågade i styrningen av landets militära maktmedel.