Fyra typer av statsvetenskaplig idéanalys

Abstract

Hur kan och bör statsvetenskaplig idéanalys bedrivas idag? Frågan är storsla- gen och svårbemästrad, svaren många och omstridda. Ändå ska jag presentera något mer än randanmärkningar till detta magistrala ämne i anslutning till två skrifter av Ludvig Beckman: ”Grundbok i idéanalys” (2005) och uppsatsen ”Idékritik och statsvetenskapens nytta” (2006).

Som startpunkt skulle jag kunna välja något annat framstående verk med aktualitet, t.ex. Björn Baderstens ”Normativ metod” (2006) eller ”Textens mening och makt” av Göran Bergström och Kristina Boréus (2012, 2005). Att det blivit Beckmans alster beror på att de uttryckligen handlar om idéer och analys av idéer. I sina opus frambär han i en del avseenden träffsäker kritik av undertecknads produkter, vilket noteras med tacksamhet. Hans skrifter håller god kvalitet. Abstrakta tankegångar klarläggs med konkreta exempel, vilket vittnar om förtrogenhet med stoffet och ambition att klarlägga. För mig är det utomordentligt nöjsamt att på min ålders höst möta denna utmaning och därmed ges tillfälle att åter beträda min yngre medelålders jaktmarker.