Politik och film

  • Erik Hedling

Abstract

Det är självklart att filmer är politiska. Det vill säga att filmen interagerar med sina åskådare i politiskt hänseende. Även om ledande politiker – till exempel välkända cinefiler som Churchill, Stalin, Hitler eller Joseph Goebbels – alltid haft detta fullkomligt klart för sig, har detta förhållande märkligt nog inte alltid varit lika uppenbart för den akademiska forskningen kring film, inden mån det bedrivits någon. Detta beror på att forskarna ofta haft ett större intresse av att montera ned filmens enorma betydelse för massorna, exempelvis i syfte att framhålla traditionella konstarter som litteratur och teater; att filmen är ett genomkommersialiserat medium – det har alltid varit mycket dyrt att skapa filmer och utlagda pengar måste tjänas in vid biljettkassorna – har inte heller alltid fallit på läppen. 

Publicerad
2016-02-15
Sektion
Uppsatser