Cyklisters interaktion med infrastrukturen
Metoder för riskmätning och utformning av hinder
DOI:
https://doi.org/10.55329/jmnu7217Nyckelord:
trafiksäkerhet, cykling, fallolyckor, singelolyckorAbstract
Det övergripande syftet med detta projekt har varit att öka kunskapen om hur infrastrukturen påverkar risken för fallolyckor och hur vi kan utforma säkrare cykelmiljöer. Projektet är upp delat i två delstudier med fokus på riskanalys respektive fysisk utformning.
Delstudie 1 fokuserade på att utveckla och testa en metod för proaktiv riskbedömning med hjälp av videoanalys och extremvärdesteori (EVT). Genom att analysera cyklisters rörelse mönster på tre platser i Lund kunde risken för två specifika typer av instabilitet kvantifieras: risken att slå över styret (pitch-over) och risken att få sladd (skidding). Resultaten visar att metoden framgångsrikt kan identifiera riskfyllda segment i infrastrukturen, vilket möjliggör riktade åtgärder innan olyckor inträffar.
Delstudie 2 undersökte utformningen av cykelfållor genom ett experiment på VTI:s cykel testbana. Totalt 37 cyklister med olika typer av cyklar (inklusive lådcyklar och velomobiler) fick testa tolv olika kombinationer av grindavstånd och överlapp. Studien visar att dagens rekommendationer för cykelfållor tvingar cyklister till hastigheter under 10 km/h, vilket är gränsen för när en cykel blir instabil och vinglig. Dessutom har större cykelekipage svårt att passera dagens standardutformning.
Slutsatser och rekommendationer. Projektet konkluderar att cykelinfrastruktur måste utformas för att bibehålla cykelns stabilitet. För cykelfållor som syftar till hastighetsdämpning föreslås en ny utformning med 2,5 meters längdavstånd och 0,5 meters överlapp, vilket tillåter en stabil passagehastighet samtidigt som det dämpar farten för snabba cyklister. Rapporten lyfter även potentialen i att använda videobaserad analys som ett verktyg för att systematiskt utvärdera och förbättra trafiksäkerheten för cyklister.
Referenser
Algurén, B., & Rizzi, M. (2022). In-depth understanding of single bicycle crashes in Sweden - Crash characteristics, injury types and health outcomes differentiated by gender and age-groups. Journal of Transport & Health, 24, 101320. DOI: https://doi.org/10.1016/j.jth.2021.101320
Amin, K., Hedlund, J., Forsman, Å., Vadeby, A., Fredriksson, R., Hurtig, P., Larsson, P., Lindholm, M., Sternlund, S., & Rizzi, M. (2021). Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2020: Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020.
Baran, I., Lehtinen, J., & Popović, J. (2010). Sketching clothoid splines using shortest paths. Computer Graphics Forum, 29(2), 655–664. DOI: https://doi.org/10.1111/j.1467-8659.2009.01635.x
Cain, S. M., Ashton-Miller, J. A., & Perkins, N. C. (2016). On the skill of balancing while riding a bicycle. PLOS One, 11(2), e0149340. DOI: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0149340
Eriksson, J., Henriksson, P., & Rizzi, M. (2022). Oskyddade trafikanters inblandning i olyckor och deras skadeutfall: En jämförande studie mellan fotgängare, cyklister, mopedister och motorcyklister (VTI rapport 1133).
ERSO. (2024). Road safety thematic report – Cyclists. European Road Safety Observatory.
Gildea, K., Hall, D., Mercadal-Baudart, C., Caulfield, B., & Simms, C. (2023). Computer vision-based assessment of cyclist-tram track interactions for predictive modeling of crossing success. Journal of safety research, 87, 202–216. DOI: https://doi.org/10.1016/j.jsr.2023.09.017
Gulliksson, A., & Söderström, L. (2004). Hastighet och bekvämlighet i cykelgrindar: Resultat från småskaliga försök i Lund. Lunds tekniska högskola.
Hossein Sabbaghian, M., Llopis-Castelló, D., & García, A. (2025). Typology of bike lane users motion on horizontal curves: a surrogate safety approach. Transportation Research Record, 2680. DOI: https://doi.org/10.1177/03611981251364837
Meijaard, J. P., Papadopoulos, J., Ruina, A., & Schwab, A. L. (2007). Linearized dynamics equations for the balance and steer of a bicycle: a benchmark and review. Proceedings A, 463(2084), 1955–1982. DOI: https://doi.org/10.1098/rspa.2007.1857
Olesen, A. V., Madsen, T. K. O., Hels, T., Hosseinpour, M., & Lahrmann, H. S. (2021). Single-bicycle crashes: an in-depth analysis of self-reported crashes and estimation of attributable hospital cost. Accident Analysis & Prevention, 161, 106353. DOI: https://doi.org/10.1016/j.aap.2021.106353
Persson, N. (2023). Control and navigation of an autonomous bicycle [Licentiate thesis, Mälardalens universitet].
Schepers, P., Stipdonk, H., Methorst, R., & Olivier, J. (2017). Bicycle fatalities: Trends in crashes with and without motor vehicles in The Netherlands. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 46, 491–499. DOI: https://doi.org/10.1016/j.trf.2016.05.007
Schwab, A. L., Meijaard, J. P., & Kooijman, J. D. G. (2012). Lateral dynamics of a bicycle with a passive rider model: stability and controllability. Vehicle System Dynamics, 50(No. 8), 15. DOI: https://doi.org/10.1080/00423114.2011.610898
SKL. (2010). Gcm-handbok - Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Sveriges Kommuner och Landsting.
Stigell, E., Niska, A., Collander, C., Eriksson, J., & Nilsson, A. (2019). Att sänka cyklisters hastighet på cykelbanor: acceptans, konsekvenser och förutsättningar (VTI rapport 1027). Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Trafikverket. (2022). Vägars och gators utformning - RÅD. Trafikverket.
Trafikverket. (2024). Vägar och gators utformning - Krav med rådstexter. Trafikverket.
Transportstyrelsen. (2018). Strada bortfallshandbok 2018. Transportstyrelsen.
Utriainen, R., O’Hern, S., & Pöllänen, M. (2023). Review on single-bicycle crashes in the recent scientific literature. Transport Reviews, 43(2), 159–177. DOI: https://doi.org/10.1080/01441647.2022.2055674
Yi, J., Zhang, Y., & Song, D. (2009). Autonomous motorcycles for agile maneuvers, part I: Dynamic modeling 48th IEEE Conference on Decision and Control held jointly with 28th Chinese Control Conference. DOI: https://doi.org/10.1109/CDC.2009.5399495
Downloads
Publicerad
Referera så här
Licens
Copyright (c) 2026 Carl Johnsson, Jenny Eriksson, Zhankun Chen, Kevin Gildea, Aliaksei Laureshyn

Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
Funding data
-
Trafikverket
Grant numbers TRV 2021/53321




