Industriavtalet och Saltsjöbadsavtalet - en jämförelse

Abstract

Industriavtalet 1997 och Saltsjöbadsavtalet 1938 görs här till föremål för en systematisk  jämförelse med avseende på bland annat statens roll vid de båda avtalens tillkomst samt avtalens omfattning och innehåll. På dessa områden finns stora skillnader. Men dessa uppvägs av viktiga likheter vad gäller avtalens effekter på andra delar av arbetsmarknaden, institutionaliserad partssamverkan och ömsesidigt förtroende samt avtalens roll som symboler för en allmän samförståndsanda i politik och samhälle. Det finns därför goda skäl att tala om en begynnande ny arbetsmarknadsregim i Sverige sedan slutet av 1990-talet, en samverkansregim
som på många sätt liknar Saltsjöbadsregimen och därmed också skiljer sig väsentligt från den mellanliggande konfrontationsregim, som inleddes genom ökande statsinblandning på arbetsmarknaden omkring 1970. En viktig skillnad mellan de båda samarbetsregimerna är dock deras förhållande till SAF och LO: medan Saltsjöbadsavtalets båda parter stärktes av sitt långvariga samarbete, har LO motvilligt försvagats och SAF frivilligt låtit sig marginaliseras i samband med att industrisektorns parter inledde sitt hittills mycket framgångsrika samarbete.