Rapport nr 24 (2013) Barnmorske- och specialistsjukskötersutbildningarna vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet
Utbildning och arbetsliv – en alumnundersökning
Abstract
Under ht 2011 tillfrågades 342 alumner som avslutat barnmorskeprogrammet eller ett specialistsjuksköterskeprogram vid Lunds universitet mellan ht 2008-vt 2010 om utbildningens innehåll och om arbetsmarknaden. Svarsfrekvensen var 59%. Frågorna har ställts till barnmorskor och specialistsjuksköterskor som varit yrkesverksamma några år. Syftet var att nyttja deras erfarenheter för att få kunskap om utbildningen och krav i yrkeslivet med fokus mot de allmänna och specifika målen för högskoleutbildning på avancerad nivå för barnmorskor och specialistsjuksköterskor.
Alumnerna var överlag nöjda med träningen av de generella färdigheterna och professionsfärdigheterna. De skattade att träningen av färdigheterna under utbildningen korrelerade, med några undantag, väl med behovet av dem i arbetslivet. Alumnerna ansåg att den generella färdigheten Bedriva yrkesverksamhet som ställer krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete tränades i högre utsträckning än de hade behov av i arbetslivet. För professionsfärdigheten att Agera i akuta situationer ansåg alumnerna att behovet i arbetslivet var större än träning av färdigheten under utbildningen.
Alumnerna ansåg överlag att examinationerna under utbildningen fokuserat på kompetens som behövdes i yrkeslivet. Det var 96% av barnmorskorna och specialistsjuksköterskorna som uppgav att de var nöjda med sitt utbildningsval. Ingen av dem uppgav att de varit ofrivilligt arbetslös under en sammanhängande period längre än sex månader. Det var 94% som hade en tillsvidareanställning. Den absoluta majoriteten arbetade som barnmorska eller specialistsjuksköterska.
En enkät skickades även ut till chefer där nyutexaminerade barnmorskor och/eller specialistsjuksköterskor kunde förväntas vara verksamma. Svarsfrekvensen för denna grupp var av olika anledningar svår att fastställa men i likhet med alumnerna skattade de att träning av och behovet av färdigheterna i arbetslivet korrelerade tämligen väl.
