Denna studie undersöker den muntliga tentamens utbredning och pedagogiska potential vid Lunds tekniska högskola (LTH). Metoden omfattar en indikativ kartläggning av 49 kursplaner läsåret 2025/2026, kvalitativa svar från ett frågeformulär till lärare och kursansvariga, samt en kvalitativ fallstudie av kursen Aerosolteknologi (MAMF55) där examinationen ändrats från skriftlig till muntlig tentamen. Resultaten från kartläggningen och lärarnas svar visar att muntlig tentamen fyller olika funktioner beroende på kursens upplägg: som enda grund för slutbetyg (totalbedömning), som diƯerentiering för att avgöra överbetyg (4, 5), eller som validering av studentens förståelse för genomförda projekt och inlämningsuppgifter. Muntlig tentamen är dock en ovanlig examinationsform som endast förekommer i en liten andel av kurserna vid LTH. Från ett lärarperspektiv påvisar fallstudien en tydlig styrande verkan på lärandet, där examinationen motiverade studenterna att bearbeta kurslitteraturen på ett djupare plan. Denna observation bekräftas av de tillfrågade lärarna, som vittnar om liknande förskjutning från strategisk tentapluggning till förståelseinriktad inlärning. Tydliga instruktioner och transparenta bedömningskriterier identifieras som avgörande faktorer för att minska studenters stress och skapa trygghet inför det muntliga momentet. Vidare framstår kollegial bedömning, där två lärare närvarar, som en central strategi för att öka bedömningens tillförlitlighet och motverka subjektivitet. Ur ett resursperspektiv visade sig tidsåtgången vara jämförbar med rättning av skriftliga prov i medelstora kurser, då efterarbetet elimineras. Studien indikerar dock att skalbarheten är en utmaning vid större studentgrupper. I en tid då generativ AI snabbt förändrar förutsättningar för lärandet är muntlig tentamen en intressant examinationsform för att verifiera kunskap och hur väl studenten tillämpar denna, även då användning av sådana verktyg och andra hjälpmedel är tillåtna