Ny tentamensform - till nytta för lärande och lärare

Abstract

Detta arbete har syftat till att föreslå en alternativ tentamensform för kursen VBM012
(Byggnadsmaterial, allmän kurs för V1). Problemen var dels att vi upplevde en alltför dålig korrelation
mellan verklig kunskap och resultat på tentamen, dels att rättningsarbetet tar orimligt lång tid.
Vårt förslag är att bibehålla den skriftliga tentamen, men modifiera den så att den till mycket större del
än tidigare bygger på flervalsfrågor. Tentamen delas härvid in i tre delar, där den första är
kvalificerande på så sätt att det krävs godkänt resultat på den första delen för att del 2 och del 3
överhuvudtaget skall rättas. I Del 1 ställs enkla frågor av grundläggande karaktär, men kravet för
godkänt resultat sätts högt. (Dessa frågor skall alltså täcka det som vi menar att studenten absolut skall
kunna efter genomgången kurs.)
Fördelarna med flervalsfrågor är att rättningsarbetet kan göras väldigt mycket snabbare, vilket
möjliggör att man ställer frågor inom fler delar av kursen, vilket i sin tur medför att tentamen kan
täcka kursinnehållet på ett bättre sätt. Därmed minskar risken att slumpen skall påverka
tentamensresultatet. Genom en klok utformning av frågorna och svarsalternativen kan även
studenternas kvalitativa förståelse av processer och sammanhang prövas. Flervalsfrågor är dock inte
möjliga att använda i de fall studenterna uppmanas diskutera och argumentera i en fråga. Därför väljer
vi att även använda ett litet antal frågor där svaren skall ges skriftligt. Dessa frågor utgör Del 2 av
tentamen och rättas alltså inte om studenten inte nått godkänt resultat på Del 1.
Flervalsfrågor kan kritiseras för att stimulera ytlig inlärning (enbart ytlig innantillkunskap utan
bakomliggande förståelse). För att istället stimulera till djupinlärning är det därför viktigt att dels på ett
tidigt stadium informera studenterna om hur tentamen och tentamensfrågorna kommer att vara
utformade, dels att modifiera undervisningstekniken så att man t.ex. ger studenterna
instuderingsfrågor, övningsuppgifter som senare gås igenom tillsammans med läraren, etc. Syftet är att
tidigt göra studenterna uppmärksamma på att kursmålen kräver att kursmaterialet verkligen studeras.
Den nackdel med flervalsfrågor som vi bedömer vara svårast att hantera är bristen på återkoppling till
läraren; det finns en risk att läraren får svårt att bilda sig en uppfattning om vad som är svårt för
studenterna och var det alltså kan behövas extra undervisningsinsatser.