Studenternas försämrade skriftförmåga har lyfts fram i den svenska samhällsdebatten under de senaste åren. Skriftlig kommunikation är en grundläggande förutsättning för framgång inom både högre utbildning och arbetslivet, vilket kan innebära särskilda utmaningar för ingenjörsstudenter med ofta en starkare matematisk än språklig orientering. Mot denna bakgrund analyserades det akademiska skrivandet hos ingenjörsstudenter vid Lunds Tekniska Högskola (LTH), med fokus på det upplevda nuläget, strukturella brister och möjliga åtgärder. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med fyra personer knutna till LTH (två lärare, en programledare och en pedagogisk handledare), vilka analyserades med induktiv tematisk analys, samt en kompletterande litteraturstudie. Resultaten visar att studenternas skrivförmåga upplevs som varierande och att nybörjarstudenters skrivande ofta inte motsvarar förväntningarna. Befintliga stödinsatser beskrivs som otillräckliga och i hög grad beroende av studenternas egen motivation, medan ansvarsfördelningen och bedömningspraxis av akademisk skrivande framstår som otydliga. Generativ AI uppfattas som ett kontroversiellt inslag, där intervjupersonerna uttrycker skepsis samtidigt som litteraturen pekar på möjliga fördelar. Studien understryker behovet av att integrera skrivande och läsning i utbildningens kurser genom hela studietiden med tydliga mål, strukturerad progression och riktlinjer för en utvecklingsinriktad användning av AI.
You may also start an advanced similarity search for this article.