Politikens särart i en tid av marknadisering

Abstract

De offentliga verksamheterna har under de senaste decennierna genomgått omfattande förändringar såväl när det gäller villkor för politiskt beslutsfattande och förutsättningar för samhällsstyrning som för medborgares möjligheter att utöva politiskt inflytande. Det har handlat om decentralisering och avreglering, om privatisering och konkurrensutsättning, nya styrformer liksom nya former av regleringar. Dessa har inneburit olika former av maktförskjutningar, såväl horisontella (från förvaltningar till organisationer och företag) som vertikala (från förvaltning till medborgare, liksom från nationell till regional/lokal nivå, men även från nationell nivå till EU). Mycket talar för att välfärdsstatens och demokratins nya utmaningar kretsar kring politikens villkor i en tid av marknadisering. För även om offentlig verksam- het i en större utsträckning än tidigare organiseras och styrs som privata företag finns det ändå något specifikt som skiljer dem åt; nämligen politikens särart och dess innebörd för den offentliga välfärdens möjligheter och förutsättningar. Till skillnad från privata företag innefattar de politiskt organiserade verksamheterna ett uppdrag i att sammanjämka olika demokratiska värden, liksom medborgares olika intressen och önskemål. Politiken innefattar därtill just medborgare, som till skillnad från kunder har särskilda rättigheter i fråga om hur politikens mål formuleras, men även i fråga om det sätt som dessa mål implementeras.

Det var med denna utgångspunkt som vi senhösten 2014 välkomnade förslag på artiklar till ett kommande temanummer i Statsvetenskaplig tidskrift.