Open Access to monographs in the Humanities and Social Science
Abstract
Särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap spelar den vetenskapliga monografin en central roll för att förmedla vetenskaplig kunskap. Inom open access-rörelsen har uppmärksamheten i första hand ägnats åt att göra de vetenskapliga artiklarna fritt tillgängliga på nätet. Därför har t ex humanister ibland uppfattat det som att open access inte berör dem i samma utsträckning.
Nyligen presenterades resultaten från EU-projektet OAPEN, som vill göra nya vetenskapliga monografier - inom humaniora och samhällsvetenskap - fritt tillgängliga på nätet. Projektet OAPEN har gjort omfattande utredningar om läget för open access-publicering av böcker och utvecklat en ekonomisk modell för en sådan utgivning. Man menar att den nuvarande bokutgivningen sedan länge är i kris med sjunkande upplagor, vilket i sin tur beror på att bibliotekens budgetar är ansträngda av de allt dyrare e-tidskrifterna. En modell som kombinerar fri tillgänglighet på nätet med försäljning av tryckta böcker är ekonomiskt realistisk och ökar tillgängligheten väsentligt.
Projektet har genomförts av ett konsortium av europeiska universitetsförlag, med Amsterdam University Press som samordnare. Projektet avslutades i februari 2011 men förs vidare av ett konsortium - OAPEN Library - som ska ge ett samlat stöd till förlag som vill arbeta med open access-publicering. Här kan man redan nu få fri tillgång till över tusentalet nya vetenskapliga monografier av hög kvalitet från välrenommerade europeiska universitetsförlag.
Projektet presenterades vid en konferens i Berlin den 25 februari. Där belystes frågan av en rad talare från förlag, universitet, forskningsfinansiärer och EU-kommissionen.
Läget i Sverige i denna fråga beskrevs vid konferensen av Jan Hagerlid från KB och Lisbeth Söderqvist från Vetenskapsrådet. De svenska öppna arkiven vid lärosätena utgör en väl utvecklad och samordnad infrastruktur, som idag ger tillgång till en relativt stor mängd fritt tillgängliga monografier, i huvudsak avhandlingar. Det finns visst intresse av att utveckla öppna arkiv i riktning mot förlag, och att bättre knyta ihop fulltext i öppna arkiv med tryckt utgivning i Actaserier.
Det saknas nästan helt egentliga universitetsförlag i Sverige, och universitetens tryckta Acta-serier är ofta dåligt synliga och samordnade med de öppna arkiven. Svenska forskare som får bidrag från Vetenskapsrådet väljer ofta att publicera sig på utländska kommersiella förlag. De svenska kommersiella vetenskapliga förlagen är relativt små, har vanligen ingen strikt vetenskaplig kvalitetskontroll och en blygsam marknadsföring, samt får sin utgivning till stor del finansierad genom de bidrag forskarna tar med sig från forskningsråd, stiftelser etc. Det borde finnas goda förutsättningar att främja en ökad fri tillgänglighet av vetenskapliga monografier från svenska förlag genom att knyta open access-krav till tryckbidragen.
