Rethinking Scandinavia – CSS Publications Web Quarterly https://journals.lub.lu.se/rs <p><em>Rethinking Scandinavia</em>&nbsp;är en nätburen publikation för det internationella forskningsfältet Scandinavian Studies.&nbsp; Ambitionen är att både erbjuda medialt avancerade publicerings- och samarbetsmöjligheter för forskare vid Lunds och Köpenhamns universitet, i Norden och vid de flera hundra lärosäten i världen utanför&nbsp;Norden där Scandinavian Studies bedrivs, och att gå i spetsen för en förnyelse av forskningsfältet</p> Centre for Scandinavian Studies Copenhagen — Lund (CSS) en-US Rethinking Scandinavia – CSS Publications Web Quarterly 2002-9039 <p style="margin: 20px 0px; color: rgba(0, 0, 0, 0.87); text-transform: none; line-height: 25px; text-indent: 0px; letter-spacing: normal; font-family: Lora, serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-weight: 400; word-spacing: 0px; white-space: normal; box-sizing: border-box; orphans: 2; widows: 2; background-color: #ffffff; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial;"><strong style="font-weight: bolder; box-sizing: border-box;">Copyright Notice</strong></p> <ul style="color: rgba(0, 0, 0, 0.87); text-transform: none; text-indent: 0px; letter-spacing: normal; font-family: Lora, serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-weight: 400; word-spacing: 0px; white-space: normal; box-sizing: border-box; orphans: 2; widows: 2; background-color: #ffffff; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial;"> <li class="show" style="box-sizing: border-box;">Authors retain copyright and grant the journal right of first publication with the work simultaneously licensed under a Creative Commons Attribution License that allows others to share the work with an acknowledgement of the work's authorship and initial publication in this journal.</li> <li class="show" style="box-sizing: border-box;">Authors are able to enter into separate, additional contractual arrangements for the non-exclusive distribution of the journal's published version of the work (e.g., post it to an institutional repository or publish it in a book), with an acknowledgement of its initial publication in this journal.</li> <li class="show" style="box-sizing: border-box;">Authors are permitted and encouraged to post their work online (e.g., in institutional repositories or on their website) prior to and during the submission process, as it can lead to productive exchanges, as well as earlier and greater citation of published work (See The Effect of Open Access).&nbsp;</li> </ul> Skandinavien inifrån och ut och utifrån och in https://journals.lub.lu.se/rs/article/view/18055 <p>I den andra utgivningen av&nbsp;<em>Quarterly</em>&nbsp;från Center for Scandinavian Studies läser vi inlägg i debatten om vad Skandinavien är. Vet vi inte redan det? Jo, kan man tycka. Men vi lever i en tid då det mesta ifrågasätts och omförhandlas – kultur, kön, kanon, språk, identitet och demokrati – gamla ibland starkt förankrade uppfattningar och ”självklarheter” ställs mot oprövade infallsvinklar och kan framstå i ett nytt, ögonöppnande ljus. Här är det Skandinavien som genomsöks, och tänks på nytt. När vi tittar på det som Skandinavien utgör och representerar, idag och i ett historiskt perspektiv, med öppna ramar, och inte i förväg bestämmer vad som ska vara centralt, framgår inte bara hur Skandinavien och dess invånare ser på sig själva, utan också vilka spår och intryck den här geografiska, kulturella och historiska helheten har lämnat på andra ställen i världen och därmed hur den kan uppfattas utifrån. Skandinavien och skandinaverna har inte ensamrätt på att tolka och definiera sig och de frågeställningar och infallsvinklar som samlas in och förmedlas här medverkar till att nyansera bilden av det skandinaviska på olika vis och kan därmed komma att påverka, inspirera och berika undervisningen såväl som forskningen i nya riktningar. Bidragen i det här numret kommer från en rad internationellt verksamma forskare som ”tänker om” Skandinavien med målet att belysa olika aspekter av den skandinaviska kultur- och identitetsförmedlingen. Vetenskaparna förmedlar sina resultat på det språk som ligger dem närmast till hands, eller som de anser passa situationen bäst, så som man nu en gång för alla gör i Skandinavien.</p> <p>Med avstamp i den språkliga gemenskap som Skandinavien visar ett säreget prov på inleder Katarina Lundin med att i ett fågelperspektiv ta ett samlat grepp på hur grannspråkförståelsen har definierats och undersökts i forskningen. Och hur är det nu: Förstår vi eller förstår vi inte varandra här i Skandinavien? Hon konstaterar att språkförståelse är ett relativt begrepp, som om det definieras på skilda sätt av forskare och språkbrukare inte så överraskande ger ett heterogent resultat – som ett pussel som inte går att lägga klart för bitarna inte hör ihop. Hon landar i att språkförståelse kanske bäst ska mätas subjektivt, av språkanvändarna själva.</p> <p>Från skandinaviskt språk tar Monica Wenuschs artikel steget över till skandinavisk litteratur och fokuserar på hur denna spreds och togs emot i Tyskland under det moderna genombrottets epok. Genom att åskådliggöra de tyska förlagens strategier belyser Wenusch översättningarnas betydelse för överföringen och spridningen av den sedan så omtalade skandinaviska stilen i Europa och världen vid den här tidpunkten, då finkulturens centra i hög grad utgjordes av Paris och Berlin. Intressant nog gavs det i Tyskland ut ”samlade verk” av då fortfarande levande skandinaviska författare långt innan någon hade kommit på tanken att göra detsamma i Skandinavien. Således fick det utländska mottagandet också betydelse för hur de här författarna sedan uppfattades i sina hemländer, där den då ännu inte namngivna Jantelagen kan ha satt sin prägel på kritiken.</p> <p>På liknande vis undersöker Julie K. Allen grundligt hur och varför nordisk stumfilm exporterades till Australien före och efter första världskriget och vilken föreställning om Skandinavien som kan ha följt i dess spår. Den intressanta, och i vårt sammanhang avslöjande, slutsatsen blir att även om vissa filmer visades under långa perioder och faktiskt fick större genomslagskraft i andra ändan av världen än på hemmaplan var det ofta varken skådespelarnas renommé eller filmernas ursprung som stod i centrum för deras framgångar, utan det tycks snarare ha handlat om filmernas kinematografiska kvaliteter, innehållets relevans, den typ av realistiskt skådespel som presterades och den moral som kunde utläsas ur budskapet. Det var alltså inte särskilt viktigt att de kom från Norden, eller ens att de förmedlade något typiskt nordiskt. En anekdot som framkommer i Allens studie av dåtidens nyhetspress är att den danska skådespelerskan Asta Nilsen kom att bli mycket mer populär och känd i Australien än sin manliga motspelare Valdemar Psilander, som på den här tiden gick för att vara den bäst betalda skådespelaren i Danmark. Medan Asta höjdes till skyarna i australiensisk press, visserligen både som dansk och svensk, kunde journalisterna inte hålla reda på Psilanders förnamn utan kallade honom Henrik – om han överhuvudtaget nämndes.</p> <p>I andra, från Nordens horisont, avlägsna delar av världen granskar Lill-Ann Körbers bidrag hur Sverige framställer sin bild av den forna kolonin Saint-Barthélemy i Karibien. Det som framkommer av hennes läsning av nyhetsartiklar, webbsidor från reseagenturer och bloggar, samt från hennes egna erfarenheter som resenär, är att Saint-Barthélemy presenteras som ett renskrubbat paradis. Det förflutnas slavhandel och kolonisation får stå tillbaka för en bild av hemtam europeisk charm i miniatyr, där det är avslappnande att vistas bland svenska flaggor och lyxbutiker. Tack vare kung Gustaf den tredjes framsynthet, som på sin tid förhandlade fram ett fördelaktigt skattedekret, behöver man inte heller idag bli av med sina pengar i onödan. Här finner man inga spår av kriminalitet, fattigdom eller… svarta. Renhet och vithet råder. Körber avslöjar att Sveriges koloniala historia framställs ur ett ”inifrånperspektiv” utan att problematiseras: Ön är nyuppfunnen och nyskapad som ett tomrum på kartan för postkoloniala äventyrare på jakt efter ett obefläckat tropiskt paradis på jorden.</p> <p>I motsats till Körber bjuder Carl-Eric Johanssons artikel på en ”utifrånbild”. Här är det Norden som kulturell företeelse som är i centrum, ur ett spanskt perspektiv, dels genom den spanske författaren och diplomaten Ángel Ganivets intryck från det ryska storfurstendömet Finland i slutet på 1800-talet, dels genom det spanska mottagandet av Stieg Larssons Millenniumtrilogi i modern tid. I synnerhet Ganivets skarpa iakttagelser är intressanta att ta del av. Han, som många andra historiska resenärer, förmedlade sina intryck i brevform till lokaltidningen i sin hemstad och presenterade sin subjektiva uppfattning, höljd i viss ironi, som en form av sanning. Utanförskapet gav honom möjlighet till en rättvisare syn än vad närsyntheten erbjuder. Ganivet lät sig nämligen inte duperas av den bedrägliga likartade ytan hos länderna i Norden, utan avslöjade att både folken och språken skilde sig åt på en mängd punkter. Med ett metaforiskt språkbruk framställer han Finland som ett hus med flera våningar: där herrarna i huset, ryssarna, bor längst ner och de rättmätiga finnarna längst upp, det vill säga på vinden, medan svenskarna och finlandssvenskarna huserade på våningarna däremellan. Ett och annat hade han visst också att säga om de finska kvinnorna.</p> <p>Om vi sedan fortsätter på temat nordiska kvinnor under 1800-talet, tar Anna Bohlins artikel sig an frågan om hur det kvinnliga medborgarskapet framställdes i den skandinaviska litteraturen på 1840-talet. Med huvudsakligt avstamp i romaner skrivna av fyra kvinnliga författare från olika horisonter, Fredrika Bremer och Emelie Flygare-Carlén från Sverige, den finlandssvenska Sara Wacklin och den norska Hanna Winsnes, problematiseras vad vanliga kvinnors sociala engagemang bestod av och kunde te sig som på den här tiden. Bohlin visar att det inte räcker att definiera medborgarskap som legal status eller som politisk praktik, eller ens att fokusera på&nbsp;<em>var</em>&nbsp;det utövades eller i vilken&nbsp;<em>handling</em>&nbsp;det tog sig uttryck för att fånga det kvinnliga medborgarskapets dimensioner i 1840-talets Skandinavien, utan hon konstaterar att det i hög grad framställs som en fråga om inre attityd, om moraliskt engagemang. Som sådant förekommer det i litteraturen på olika platser – i köket, på gården, i klassrummet eller på arbetsmarknaden, konsertscenen och i vildmarken. Oavsett vilken miljö som beskrivs, den publika eller den privata, så framhåller de fyra författarinnorna hur den kvinnliga medborgaren bidrar till samhället på det moraliska planet.</p> <p>Där den skandinaviska eller nordiska&nbsp;<em>närvaron</em>&nbsp;står i centrum för de flesta bidrag är det Nordens&nbsp;<em>frånvaro</em>&nbsp;som Krzysztof Bak analyserar fram ur den världsbild som Birgitta Trotzigs uppsatser, debattinlägg och intervjuer förmedlar. Norden tycks inte ha något eget existensberättigande på hennes kulturgeografiska karta, utan de fenomen och element som har någon nordisk koppling inkorporeras i stället i en binär framställning av två huvudcentra, Sverige och världen, samordnade i en relation som är gjord av både motsatser, likheter och paradoxer. Där världen å ena sidan är synonym med öppenhet och tankemässig kreativitet är Sverige kopplat till instängdhet och tanketorka, men å andra sidan står världen också för maktmissbruk och väpnade konflikter där Sverige sätts i förbindelse med social trygghet och fred. Trotzigs Sverige framstår i slutändan både som en kontrast till världen och som en spegling av densamma, i stort och smått.</p> <p>Simon Hartling och Johan Sahlin dyker ner i genren ”Öppet brev” och konstaterar att den historiskt förankrade skrivformen nu är helaktuell i den offentliga debatten i Danmark och Sverige. Beviset på dess nyvunna status är, menar författarna, att genrens brukare nu tillåter sig att driva med sig själva. Det skrivs öppna brev om att skriva öppna brev. Genom fyra exempel om brännande aktuella frågor som migration, invandring och rasism problematiseras hur genren används idag, i en tid när gränsen mellan det privata och det offentliga kan tyckas vara otydligare än någonsin förr. På linje med den stora vågen av autofiktion och självbekännanden à la Knausgaard och Norén söker det öppna brevet sig emot det som verkar autentiskt, självupplevt och ärligt. Att föra det personliga till torgs är inte längre så anmärkningsvärt i Sverige och Danmark, det har tvärtom gått och blivit norm. Men det som samtidigt faktiskt är lite speciellt med formen ”öppet brev” är att den, till skillnad från det som utbyts på Twitter och diverse andra chatfora i dagens offentlighet – där det ibland går så snabbt att inläggen kan få en prägel av oövertänkt spontaneitet – har något lite gammaldags och seriöst över sig. Det öppna brevet har blivit en konstform.</p> <p>Lizette Gradéns och Tom O’Dells bidrag avslutar numret med att reflektera kring hur den nordiska kulturens arv idag ompaketeras i ny form för att slå an i Nordamerika. Vad händer, frågar forskarna sig, med begreppet ”kulturellt arv” när ekonomiska intressen och imperativ blir en central del av kulturförmedlingens villkor? Omvandlingen av The Nordic&nbsp;<em>Heritage</em>Museum i Seattle till The&nbsp;<em>New</em>&nbsp;Nordic Museum tjänar som iögonfallande illustration. Bilden av det ”nordiska”, som historiskt varit kopplat till det arv av kollektivt identitetsskapande som har ägt rum mellan de nordiska nybyggarna och det nordamerikanska samhället, glider här över till att bli en mer samtida och designorienterad tolkning av vad som är nordiskt, där i stället mytologi, bastu, Nordic cuisine och vikingar får ta plats. Arvet blir, likt ett karaibiskt paradis, nyuppfunnet och nyskapat som en del av en marknadsanpassad strategi.</p> <p><em>/huvudredaktörerna</em><br>Mari Bacquin<br>Robert Ekdahl&nbsp;</p> Robert Ekdahl Mari Bacquin ##submission.copyrightStatement## https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ 2018-06-18 2018-06-18 2 1 Några tankar om språkförståelsen i Norden och Skandinavien idag https://journals.lub.lu.se/rs/article/view/18053 <p><strong>Excerpt:</strong></p> <p>I föreliggande artikel presenterar jag några tankar om språkförståelsen i Skandinavien och Norden. Utgångspunkten är en problematisering av resultaten från tidigare undersökningar av internordisk och interskandinavisk språkförståelse. Gemensamt för flertalet av dessa undersökningar är att språkförståelse definieras på skilda sätt och att resultaten av dem därför inte riktigt kan beskrivas som bitar i samma pussel. Målet med denna artikel är att försöka teckna en mer rättvisande bild av språkförståelsen idag och samtidigt problematisera vad språkförståelse egentligen kan innebära. För att kunna göra detta behövs en omtolkning av några av de termer och begrepp som vanligtvis används i diskussioner om språkförståelsen i Skandinavien och övriga Norden. På så sätt kan man få en möjlighet att teckna en bild som både är mer rättvisande och mer intressant i diskussioner om språkförståelse. Även olika typer av språknormering blir relevanta fästpunkter för resonemangen, liksom reflektioner om vad som egentligen eftersträvas när vikten av en nordisk och en skandinavisk språkgemenskap understryks i så många sammanhang…</p> Katarina Lundin ##submission.copyrightStatement## https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ 2018-06-18 2018-06-18 2 1 “Jeg har fået så mange breve på det seneste” https://journals.lub.lu.se/rs/article/view/18100 <p><strong>Excerpt:</strong></p> <p>“Åbent brev” er blevet&nbsp;en tidstypisk ettikette i den offentlige kommunikation. Det vrimler med eksempler på, at “åbent brev” bliver brugt som overskrift på læserbreve, debatartikler, kronikker eller blogindlæg. Internettet har talrige eksempler som “Åbent brev til Troels Lund Poulsen” (fra en række kommunalpolitikere), “Åbent brev til Folketingets politikere” (fra standupkomikeren Michael Schøt), “Åbent brev til Byrådet i Odense Kommune” (“på vegne af skolebestyrelser i Odense Kommune”).11&nbsp;Henrik Vallø m.fl., “Åbent brev til Troels Lund Poulsen”,&nbsp;<em>Information</em>, 15/8 2017; Michael Schøt, “Åbent brev til Folketingets politikere”,&nbsp;<em>Facebook</em>, 7/3 2016; Skolebestyrelserne i Odense Kommune,&nbsp;“Åbent brev til Byrådet i Odense Kommune”.&nbsp;I Danmark er der sågar etableret en hjemmeside – www.aabent-brev.dk – hvor man kan få publiceret sit åbne brev...</p> Simon Hartling Johan Sahlin ##submission.copyrightStatement## https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ 2018-06-18 2018-06-18 2 1