https://journals.lub.lu.se/rs/issue/feedRethinking Scandinavia2021-02-09T12:44:38+01:00Robert Ekdahliwcss.administrators@sol.lu.seOpen Journal Systems<p><span class="VIiyi" lang="en"><span class="JLqJ4b ChMk0b" data-language-for-alternatives="en" data-language-to-translate-into="auto" data-phrase-index="0"><em>Rethinking Scandinavia</em> is an online academic publication series for the international research field of Scandinavian Studies.</span> <span class="JLqJ4b ChMk0b" data-language-for-alternatives="en" data-language-to-translate-into="auto" data-phrase-index="1">The ambition is to offer a qualitative open access publication forum for transdisciplinary and transnational research into the cultures of the Nordic Countries. </span></span></p>https://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22495Från redaktionen2021-02-09T12:44:38+01:00Anders Mortensenanders.mortensen@litt.lu.seRobert Zola Christensenrobert.zola_christensen@nordlund.lu.se<p>Centre for Scandinavian Studies Copenhagen - Lund startades för sju år sedan för att stärka banden mellan skandinavistikinstitutionerna vid cirka 250 lärosäten ute i världen, d.v.s. på fem kontinenter och <em>utanför</em> Norden, och motsvarande organisationer och forskare <em>inom</em> Norden, och erbjuda en gemensam, stadigvarande hemvist där fruktbara samarbeten kan äga rum av såväl regionalt som globalt slag. För några månader sedan, under fyra dagar i juni 2017, arrangerade centret en stor internationell konferens i Lund, <a href="https://www.css.lu.se/events/css-conference/2017-rethinking-scandinavia/"><em>Rethinking Scandinavia</em></a>. Namnet uttrycker vår dubbla ambition att både förnya det internationella studiet av Norden och själva förutsättningen därför, alltså att välkomna olika perspektiv på skandinavisk identitet från forskare med olika inriktning och från olika delar av världen.</p> <p>I större utsträckning än vanligt vid internationella forskarsammankomster, framhölls som en huvuduppgift för konferensen att väsentligen stärka våra förbindelser framöver genom nya forskningssamarbeten och publiceringsmöjligheter. Under konferensen presenterades en rad nya sådana projekt. En nätburen forskningsnod, inriktad på studier av <em>Nordens litterära kanon i världen</em>, invigdes och kommer i sin inledande fas att samla ett fyrtiotal deltagare från elva länder. För spridningen av konferensens föreläsningar och papers pågår för närvarande ett intensivt arbete inom olika publiceringsformer. Utöver en konventionell bokutgåva av våra <em>proceedings</em>, som brukligt är i urval, utkommer våren 2018 en nätbaserad, refereegranskad konferensvolym för samtliga deltagare som önskar medverka. Den första i en nyinstiftad serie offentliga föreläsningar i Einar Hansens Allhems Stiftelses namn, på konferensens första dag hållen av Anne-Marie Mai, kommer att ges ut som e-bok. Ytterligare sju plenarföreläsningar har filmats och kommer att göras tillgängliga på CSS:s webbsida. Därtill inbjuds en rad av konferensens deltagare att utveckla sina forskningsperspektiv för kommande publicering i CSS:s nystartade, nätbaserade kvartalspublikation, vars allra första nummer du nu ser på din datorskärm. Den har fått samma namn som konferensen: <em>Rethinking Scandinavia</em>!</p> <p>Med den första utgåvan av <em>Rethinking Scandinavia. CSS Publications Web Quarterly</em> tas ett nytt steg i centrets internationalisering av forskning om nordiska sammanhang. Den nätburna kvartalstidskriften har som ambition att både erbjuda medialt avancerade publicerings- och samarbetsmöjligheter för forskare vid Lunds och Köpenhamns universitet, i Norden och vid de flera hundra lärosäten i världen utanför Norden där Scandinavian Studies bedrivs, och att gå i spetsen för en förnyelse av forskningsfältet.</p> <p>I den första utgåvan samlas nio artiklar från CSS:s och Lundensiska Litteratursällskapets välbesökta symposium i Lund den 7 maj 2016, där danska och svenska forskare anlade distinkta perspektiv på Gunnar Ekelöfs <em>Samlade dikter</em>. Därutöver innehåller volymen en digital konkordans till Ekelöfs <em>Samlade skrifter</em>, en längre dialog om humorns betydelse hos Ekelöf och andra prominenta författare, samt dokumentation, bl.a. med filminslag, av ett större evenemang om Ekelöfs <em>En Mölna-elegi</em> som CSS nyligen arrangerat på Lidingö i samarbete med <a href="http://www.gunnarekelof.se/">Gunnar Ekelöf-sällskapet</a>.</p> <p>Gunnar Ekelöf tillhör de nordiska författare som länge varit föremål för den internationella skandinavistikens synnerliga intresse, bl.a. genom att studeras i en rad doktorsavhandlingar i Danmark, Norge, Tyskland, Schweiz, Italien och USA. Genom att inleda utgivningen av vår <em>web quarterly</em> med dessa dansk-svenska perspektiv på Ekelöfs <em>Samlade dikter</em>, får vi också goda möjligheter att pröva och utveckla den nätburna publikationens mediala potential. För ett av symposiets bidrag, Anders Olssons föreläsning om Ekelöfs dialog med Edith Södergran, ges tillfälle att länka till en likaledes nystartad nättidskrift med skandinavisk profil, <a href="https://www.idunn.no/nordisk_poesi"><em>Nordisk poesi</em></a>, som vi ser fram emot att samarbeta med framöver. I övriga symposiebidrag av Neal Ashley Conrad Thing, Elisabeth Friis, Per Erik Ljung, Anders Mortensen, Daniel Möller, Louise Mønster, Karin Nykvist och Catharina Raudevere utnyttjas i varierande utsträckning möjligheterna att citera ej blott text utan även bild- och bokkonst, musik och film, och föra resonemang där länkning till ljud- och filmfiler och databaser är en viktig förutsättning.</p> <p>För utgåvans övriga inslag framstår det nätburna mediets fördelar som ett direkt avgörande villkor. Undersökningarna och framförandet av <em>det unika ögonblicket på Mölna brygga</em> är till sin natur en <em>happening</em>, som all scenisk framställning, men kan ju dokumenteras och ges spridning digitalt – på ett sätt som papperspublikationen inte förmår. Den första utgåvan av <em>Rethinking Scandinavia</em> har också till slut gjort det möjligt att publicera och ge lättillgängligt tillträde till Konkordans till Gunnar Ekelöfs <em>Samlade skrifter</em>, utgåvan i åtta volymer som ombesörjdes av Reidar Ekner 1991–1993. Arbetet med konkordansen initierades och leddes under de första åren av 2000-talet av Ingrid Schaar (1920–2004) med datalingvisten Mats Eeg-Olofsson som ansvarig för systemarbete och programmering. Ända sedan Eeg-Olofsson 2007 slutförde den magnifika ordboken på 22 563 sidor, ett ovärderligt hjälpmedel för de oräkneliga läsare och forskare världen över som intresserar sig för Ekelöfs författarskap, har den väntat på att tas i bruk.</p> <p>Vi ser fram emot att framöver behandla en rad av den internationella nordistikens mest aktuella ämnen i <em>Rethinking Scandinavia. CSS Publications Web Quarterly. </em>Utgåvor om <em>Nordens litteratur i världen</em>, <em>Skandinavisk identitet</em>, <em>Nordiska minoriteter</em> samt <em>Norden och nazismen</em> är under planering och arbete. Vi välkomnar kollegor inom vårt regionala och globala forskningsfält att delta.</p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Anders Mortensen, Robert Zola Christensenhttps://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22437Konversationer om humorns betydelse2021-01-28T16:34:47+01:00Anders Mortensenanders.mortensen@litt.lu.seDaniel Möllerdaniel.moller@litt.lu.se<p>Ett samtal mellan Anders Mortensen och Daniel Möller en eftermiddag i slutet av augusti 2017, vid en mikrofon på Språk och litteraturcentrums café i Lund, med utgångspunkt i Gunnar Ekelöf, Dikter i Grönköpings Veckoblad. Utgivna med en inledning och kommentarer av Daniel Möller (2016) och de nya rön som Möller nu framlägger i <em>Rethinking Scandinavia.</em></p> <p>Det goda samtalet bröts också till och från av viktiga recitationer i kör. Några av dessa fångades på film: <a href="https://youtube.com/playlist?list=PLkaaZb5g1Hl124St4Vmfmo90nYXzChxHA" target="_blank" rel="noopener">https://youtube.com/ekelöfrecitation.</a></p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Anders Mortensen, Daniel Möllerhttps://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22469Konkordans till Gunnar Ekelöfs Skrifter2021-01-29T09:54:19+01:00Ingrid Schaariwcss.administrators@sol.lu.seBengt Landgreniwcss.administrators@sol.lu.seAnders Mortensenanders.mortensen@litt.lu.seMats Eeg-Olofssoniwcss.administrators@sol.lu.se<p>Konkordansen förtecknar i fem kolumner</p> <ol> <li><strong>ord</strong> (inledningsvis även tecken och siffror) i <a href="http://libris.kb.se/bib/1250974">Gunnar Ekelöfs <em>Skrifter</em> 1–8</a>, Stockholm 1991–1993, red. Reidar Ekner, lagda i bokstavsordning över 22 563 sidor, hämtade ur</li> <li><strong>verk</strong> inom utgåvan, enligt listan nedan, med volymens nummer först angiven, följd av förkortning av verktitel,</li> <li><strong> sida</strong> i volym,</li> <li><strong>rad</strong> på sida, samt</li> <li><strong>kontext</strong> för uppslagsordet.</li> </ol> <p>För beskrivning om hur du använder konkordansen, se separat bruksanvisning.</p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Gunnar Ekelöf-sällskapethttps://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22439I begynnelsen, före ordet2021-01-28T16:38:35+01:00Karin Nykvistkarin.nykvist@litt.lu.se<p><strong>Utdrag från textens inledning:</strong></p> <p>"Med denna dikt, den allra första ur <em>sent på jorden</em> (1932), inleder Gunnar Ekelöf officiellt sitt författarskap. Och visst är det helt i sin ordning att det som ska bli så genomgripande för svensk nittonhundratalslyrik tar sin utgångspunkt i något så skenbart enkelt och litet. En svensk vardagstableau, om vi så vill. Förutom barnen och katten närmar sig scenen ett stilleben. Ett antal ting beskrivs: blommor, ett fönster, en lampa, en kaffepanna, en klocka. Och faktiskt – barnen, kaffepannan, bordet, alla fogas in i liknande satser, som besjälar tingen, förtingligar de levande och suddar ut gränserna mellan dem. Så bidrar den språkliga formen till att göra hela scenen stillebenlik – men underligt och närapå kusligt besjälad. Jag skulle vilja kalla scenen unheimlich: den är på samma gång en gestaltning av närvaro och frånvaro som fömedlar och väcker obehagliga känslor av overklighet. Just tingens hemliga liv ska för övrigt visa sig vara en viktig linje i Ekelöfs författarskap. Det är nästan alldeles tyst. Allt som hörs är snarket från kaffepannan, spinnandet från katten – tills slutligen tystnaden bryts av tåget och klockan som slår. [...]"</p> <p><a href="https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Ekel%C3%B6fG/titlar/SentP%C3%A5Jorden1932/sida/5/etext">(Länk till dikten <em><span id="w6_1" class="w">blommorna</span> <span id="w6_2" class="w">sover</span> <span id="w6_3" class="w">i</span> <span id="w6_4" class="w">fönstret.)</span></em></a></p> <p> </p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Karin Nykvisthttps://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22440”På ett ord av min mun”2021-01-28T16:37:58+01:00Per Erik Ljungpelj43@gmail.com<p><strong>Utdrag från textens inledning:</strong></p> <p>"En triptyk är en altartavla med tre delar, som ofta är sluten, man stänger de två kring den tredje bilden. När man öppnar Gunnar Ekelöfs 'Triptyk' strömmar det ut – ljud. 'Hennes mun är de ljummaste vindarnas källa och rösten ett valv som ekar av fågelstrupar', kan man läsa till vänster. Till höger, i 'Fé', möter man en annan kvinnlig gestalt – och hennes mun:</p> <p>'Hon är i gläntan och i morgonrodnaden, hennes kropp är mjuk som stillheten, hennes mun är mjuk som tystnaden'</p> <p>Och i mitten, en bit in i 'Trollkarl' möter man en ytterligare mun, en som – tar till orda, en som är fonetiskt explosiv och uppfordrande: 'På ett ord av min mun förvandlas den offentliga dumhetens kråkslott till trolska palats', säger den. I en sådan tänkt triangel mellan de tre dikterna strömmar ljudet ut ur 'Triptyk'. [...]"</p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Per Erik Ljunghttps://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22442✯2021-01-28T16:37:42+01:00Anders Mortensenanders.mortensen@litt.lu.se<p><strong>Utdrag från textens inledning:</strong></p> <p>"Av skäl som kommer att framgå, måste min utläggning ta sin början i några upplysningar om min och Anders Olssons utgåva av Gunnar Ekelöfs <em>Samlade dikter</em> i Svenska Akademiens klassikerserie.</p> <p>Samtliga tidigare nyutgåvor av Ekelöfs poetiska verk avviker väsentligt från originalböckerna. Det gäller inte bara de samlingsvolymer från 1949, 1956 och 1965 som Ekelöf bearbetat med ställvis barsk självkritik utan även Reidar Ekners textetablering i <em>Skrifter</em> 1–3 (1991) av originaldiktsamlingarna. I den senare återges visserligen originalböckerna så att säga kompletta, som verkhelheter – med undantag för ett fåtal dikter som ändå återfinns på andra ställen i utgåvan – men texterna tillhör olika skeden i en mångårig revideringsprocess. Såväl dikterna som Ekelöf fortsatte att vara nöjd med och aldrig ändrade i, som de han omvänt inte ville trycka om, presenteras i sina ursprungliga versioner, medan andra återges så som han bearbetat dem långt senare till sina samlingsutgåvor. Ytterligare ett antal utgår från handskrifter, där Ekner utifrån principen om <em>Ausgabe letzter Hand</em> delegerar till sig själv de avgörande besluten, vilka anteckningar av ibland tillfällig karaktär det är som må utnyttjas i förment författarauktoriserade förbättringar av dikterna. Men urvalsprincipen för den nyutkomna<em> Samlade dikter</em> är alltså istället att samla samtliga dikter som Gunnar Ekelöf är upphovsman till och själv har publicerat i sina böcker, det vill säga hans 14 originaldiktsamlingar från <em>sent på jorden</em> 1932 till <em>Vägvisare till underjorden</em> 1967, samt ytterligare ett antal dikter som ingår i av honom själv utgivna samlingsvolymer, och att vara trogen ambitionerna hos den följd av diktsamlingar som utövat så starkt inflytande i sin samtid och framgent, med oöverskådlig betydelse både för den poesi som skrivits och skrivs och för det allmänna kulturmedvetandet. Anders och jag startade det här samarbetet i gemensam övertygelse om det starka behovet för en sådan utgåva av dikterna som så väsentligt präglat snart ett sekel av tankeliv inom och utanför Sveriges gränser. [...]"</p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Anders Mortensenhttps://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22459Perspektivforskydninger 2021-01-28T16:35:47+01:00Louise Mønsterlouise@hum.aau.dk<p><strong>Utdrag från textens inledning:</strong></p> <p>"Denne artikel bygger på et oplæg, som jeg holdt på et Ekelöf-symposium i Lund i maj 2016. Det gælder for mange artikler, at de bliver til på baggrund af mundtlige oplæg, men man udelader som regel denne information, da de konkrete omstændigheder omkring tilblivelsen ofte er mindre afgørende. Det er dog ikke tilfældet her. Tværtimod er det opdrag, jeg fik, væsentligt for at forstå, hvorfor artiklen er blevet, som den er.</p> <p>En søndag sidst i februar 2016 modtog jeg en besked på Facebook fra Anders Mortensen, der spurgte, om jeg ville deltage i et symposion, hvor man – som der stod – med udgangspunkt i et Ekelöf-digt af eget valg skulle stille de væsentlige spørgsmål om kunsten og livet. Det gjorde mig straks i godt humør, og samtidig føltes det som lidt af et<em> clash</em> via en af samtidens mest overfladiske medier at blive indbudt til et arrangement, der identificerede sig med den klassiske tradition for dybtgående samtale og lagde op til så store spørgsmål. Til trods herfor – eller måske netop derfor – forekom opdraget mig særdeles befriende; som en tiltrængt antipode til de tendenser man aktuelt ser til at sky kunstnerisk og intellektuel alvor. Der findes ikke mange arrangementer af denne slags nu om dage, og man må desværre nok også erkende, at det er de færreste, der søger mod digtekunsten for at finde orienteringspunkter for livet. [...]"</p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Louise Mønsterhttps://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22460”Epilog av A:lfr-d V:stl-nd” och Grönköpings Veckoblad2021-01-28T16:26:39+01:00Daniel Möllerdaniel.moller@litt.lu.se<p><strong>Utdrag från textens inledning:</strong></p> <p>"'Också jag har varit Alfred Vestlund i Grönköpings Veckoblad', avslöjar Gunnar Ekelöf (1907–1968) i en intervju i Svenska Dagbladet den 8 april 1952. För första gången röjer författaren härmed offentligt att han publicerat sig under pseudonymen A:lfr-d V:stl-nd, Nils Hasselskogs nom de plume par excellence. Tre år senare låter han samlingen Strountes avslutas med 'Epilog av A:lfr-d V:stl-nd' och ger därmed denna dikt en framträdande placering i boken. Av allt att döma har Ekelöf attraherats av pekoralpastischen som subgenre och metod. I pekoralpastischerna fick Ekelöf fritt spelrum för sin lekfullhet som diktare. Här blandade han skämt och allvar, odlade sin svarta humor, personligt fattade absurdism och sitt intresse för nonsens. Och precis som 1700-talsförfattaren Olof von Dalin såg Ekelöf det avsiktliga pekoralets litteraturkritiska potential. Genom att skriva ’dåliga’ dikter och antipoesi – dikter med avsiktliga dissonanser, absurda fraser och sarkastiska vändningar – kunde han i rollen som Alfred Vestlund rikta kritik mot 40-talisterna och deras många epigoner. [...]"</p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Daniel Möllerhttps://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22461Att se med Ekelöf2021-01-28T18:54:06+01:00Neal Ashley Conrad Thingnealashleyconradthing@gmail.com<p><strong>Utdrag från textens inledning:</strong></p> <p>"Digtet 'Den dubbla bokföringen' fra <em>En Natt i Otočac</em> (1961) udsætter læseren for udfordrende perspektiver. Mere præcist konfronterer det læseren med vidtrækkende, indgribende og provokerende dilemmaer, der ikke findes nogen nemme løsninger på. Digtet leverer ingen kompromiser. Det indtog derfor en ganske særlig tematisk plads som det første digt, der citeres i dokumentarfilmen <em>Ekelöfs blik. En nordisk digterrejse</em> (2007), som filminstruktør Claus Bohm og jeg skabte sammen. Digtets første linje lægger for med et skeptisk, intrigant jeg, der henvender sig til gud, holder ham ud i strakt arm og kategoriserer ham som fjern og forkaster ham sidenhen som ikke-eksisterende, hvilket afføder en vis utryghed i læsesituationen, idet læserens egen moralske konstitution dermed sættes på prøve. Implicit spørger digtets jeg nemlig langt videre til den menneskelige eksistens: Hvordan tro på en gud, man kun genkender ved sit fravær? Hvordan tro på noget, man ikke ved, hvad er? Hvad er det, vi mennesker søger efter? Hvordan skal vi forholde os til de bagvedliggende kræfter, der i tide og utide virker ind på det givne og på os selv, hvad enten vi faktisk retter blikket ind i tilværelsens sprækker og gør os bekendt med dens fejl og brister, eller ikke gør. Udspændt som vi som mennesker er – ifølge dette digt – mellem fraværende gud og Intet. [...]"</p> <p> </p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Neal Ashley Conrad Thinghttps://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22464«Du skall vara min åra!»2021-01-28T19:06:24+01:00Anders Olssoniwcss.administrators@sol.lu.se<p>Denna artikel behandlar den svenska diktaren Gunnar Ekelöfs produktiva dialog med den finlandssvenska poeten Edith Södergran. Artikeln försöker klargöra Ekelöfs egen, problematiska syn på litterär reception, som i grunden vilar på idén om identifikation, samtidigt som den gör en klar distinktion mellan hans kritiska verk och hans poesi, där den senare konstant rör sig mellan likhet och skillnad, identitet och alteritet. Artikeln diskuterar Harold Blooms begrepp apophrades, ’de dödas återkomst’, här tolkat i en vidare mening som en medveten tillägnelse av det förflutna. Ekelöfs apophrades undersöks i förbindelse med jungfrumotivet i en närläsning av en dikt i Dīwān över fursten av Emgión (1965). Tesen är att det finns ett strikt samband mellan bildspråket i denna hymn och Södergrans dikt «Vanvettets virvel», samtidigt som Ekelöf rör sig bort från hennes språkliga vändningar. Jungfrun tilltalas som «Du» och manifesterar den tomma realiteten som överskrider all empirisk alteritet. Ekelöfs stora beundran för Södergran förblir intakt intill slutet, och en anledning tycks vara att han har funnit en annan syn på Jungfrun som förskjuter hennes (Södergrans) auktoritet till förmån för Henne (mystikens realitet). Därmed behöver han inte försvara sig mot hennes utomordentliga styrka som poetisk föregångare.</p> <p>Texten publicerades i tidskriften <a class="context" href="https://www.idunn.no/nordisk_poesi">Nordisk poesi </a><a class="issue" href="https://www.idunn.no/nordisk_poesi/2016/01">01/2016 (Volum 1).</a></p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Anders Olssonhttps://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22465Ditt namn skall vara min viskning2021-01-28T19:18:08+01:00Catharina Raudvereraudvere@hum.ku.dk<p><strong>Utdrag från textens inledning:</strong></p> <p>"Genom hela sitt författarskap ledsagar Gunnar Ekelöf läsarentill den konventionella verklighetens gränszoner. I sökandet efter övergångarna, passagerna och titthålen bjuds vi in till drömmen,fantasin och mystiken med den kombination av dödligt allvar ochironi som är hans adelsmärke. Att som religionshistoriker skriva om skönlitteratur är att ge sig ut på tunn is. Författare har alltför många gånger blivit tillskrivna sympatier för religioner och andra ideologier grundat på vad som snarare är konstverk med öppna tolkningar änställningstaganden. Sådana petrifierade läsningar gynnar varken religionsvetenskapen eller litteraturvetenskapen. Det som för en läsareär uttryck för en panteistisk vision är för en annan en gestaltning av en naturupplevelse på materiell grund. Hos Gunnar Ekelöf är referenserna till islam och muslimsk kultur ett återkommande motiv iförfattarskapet likaväl som de i vissa fall utgör själva den strukturerande principen i en text eller är del av en strategi för att formulera en poetik. Det innebär dock inte att han var vare sig muslim eller sufier; han var en ständig sökare som aldrig lät sig aldrig nöja och grundmaterialet var både okonfessionellt och okonventionellt. Ibland har dock Ekelöfs ingång till mystiken blivit mer mystisk än nödvändigt.[...]"</p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Catharina Raudvere https://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22466Mit navn er Ingen2021-01-28T19:28:52+01:00Elisabeth Friiselisabeth.friis@litt.lu.se<p><strong>Utdrag från textens inledning:</strong></p> <p>"Gunnar Ekelöfs digt 'Leva sitt liv med en Änge' bærer genrebetegnelsen <em>ghazal</em>. Og læsningen af det – det vil i hvert fald være minpåstand her – kan ligeså lidt adskilles fra ghazal-formens poetiske konventioner – som digtet kan åbne sin dør helt op – hvis man ikke forbinder det med andre digte fra den vestlige litteraturtradition, der behandler samme figur, samme spørgsmål: Spørgsmålet om digterenseller måske rosens navn. Et navn, der nemlig, som Paul Celans<em> Niemandsrose</em>, er det personificerede Alting og Ingenting eller 'Ingen' og 'Nogen' på en og samme tid: 'Gelobt seist du, Niemand. / Dirzulieb wollen / wir blühn.' [...]"</p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Settings Elisabeth Friis https://journals.lub.lu.se/rs/article/view/22488Ett unikt ögonblick på Mölna brygga (video)2021-02-05T15:58:14+01:00Anders Mortensenanders.mortensen@litt.lu.seHenric Holmbergiwcss.administrators@sol.lu.sePaula Brandtiwcss.administrators@sol.lu.seSonja Lundiwcss.administrators@sol.lu.seJoakim Saedéniwcss.administrators@sol.lu.seAnn-Margret Fyregårdiwcss.administrators@sol.lu.se<p><span class="newthought">För att utröna och celebrera </span>de sammanhang som utläggs i kommentardelen till Gunnar Ekelöf, <em>Samlade dikter. Under redaktion av Anders Mortensen och Anders Olsson, med kommentarer av Anders Mortensen samt med inledning av Anders Olsson</em>, Stockholm 2015, s. 377, 379 och 390, arrangerade Centre for Scandinavian Studies och Gunnar Ekelöf-sällskapet den 17 september 2017 en expedition till Mölna brygga, Lidingö, där undersökningar av det unika ögonblicket i <em>En Mölna-elegi</em> genomfördes och en bearbetning av verket, gjord av Henric Holmberg, uppfördes.</p> <p>Videon kan ses både i html-artikeln och direkt på youtube via "video".</p>2017-10-04T00:00:00+02:00Copyright (c) 2017 Anders Mortensen, Henric Holmberg