Kontanternas värde: Fattigdom och utanförskap i Sveriges digitala ekonomi
Författare
Lena Halldenius, Moa Petersén ()Filer
Abstract
Användningen av kontanta pengar minskar och allt fler betalningar görs digitalt. Detta är en global förändring, men den är ovanligt tydlig just i Sverige. Det blir allt vanligare att kollektivtrafiken, affärer och andra serviceställen inte tar emot kontanter som betalningsmedel. Möjligheten att betala räkningar med kontanter över disk är högst begränsad; i stora delar av Sverige finns den inte alls.
Frågan som har undersökts i det här projektet är hur Sveriges digitaliserade ekonomi påverkar de personer som av olika skäl och i varierande grad är beroende av kontanter för att kunna sköta sina betalningar.
Med fokus på Sverige – som har en i hög grad digitaliserad ekonomi – har denna studie syftat till att utforska och lära av de erfarenheter som kontantberoende personer har. Vårt fokus har varit på personer i ekonomisk och social utsatthet, eftersom internationell forskning har identifierat fattigdom som den främsta anledningen till att personer i utvecklade länder som Sverige inte är en del av den digitala ekonomin. Även faktorer som ålder, funktionsnedsättning och osäker migrationsstatus ökar sannolikheten för att man är beroende av att kunna betala kontant.
Under 2022 och 2023 genomförde vi en intervjustudie i Malmö med personer som av socioekonomiska skäl har behov av att kunna betala med kontanter, samt med volontärer och personal vid organisationer som i sin verksamhet kommer i kontakt med personer som är kontantberoende. Deltagarna i studien har delat med sig av sina erfarenheter av hur deras vardag och upplevelser av samhället påverkas av att betalningsmarknaden digitaliseras. I studien betraktas ofrivilligt kontantberoende som en aspekt av digitalt utanförskap och som en rättighetsfråga. Att samhällets grundläggande funktioner – som betalningsmarknaden – digitaliseras på ett sätt som gör att redan utsatta grupper ställs utanför skapar en ny form av ekonomisk orättvisa.
Referenser
Access to Cash Review (2019) Final Report. London, https://www.accesstocash.org.uk.
Alexopoulou, S., J. Åström och M. Karlsson (2022) ‘The Grey Digital Divide and Welfare State Regimes: a Comparative Study of European Countries’, Information Technology & People, 35, 8, 273-291, https://doi.org/10.1108/ITP-11-2020-0803.
Allmann, K. och R. Radu (2023) ‘Digital Footprints as Barriers to Accessing E-Government Services’, Global Policy, 14, 84–94. https://doi.org/10.1111/1758-5899.13140.
Anderson, E. (2012) ‘Epistemic Justice as a Virtue of Social Institutions’, Social Epistemology, 26, 2, 163-173, DOI: 10.1080/02691728.2011.652211.
Arvidsson, N. (2019) Building a Cashless Society. The Swedish Route to the Future of Cash Payments. Cham: Springer Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-030-10689-8.
Betalningsutredningen (2023) Staten och betalningarna, SOU 2023:16.
Brown, K., K. Ecclestone och N. Emmel (2017) ‘The Many Faces of Vulnerability’, Social Policy and Society, 16, 3, 497–510. doi: 10.1017/S1474746416000610.
Busemeyer, M. R. och A. H. J. Sahm (2022) ‘Social Investment, Redistribution or Basic Income? Exploring the Association Between Automation Risk and Welfare State Attitudes in Europe’, Journal of Social Policy, 51, 4, 751–70. doi: 10.1017/S0047279421000519.
Busemeyer, M., A. Kemmerling, P. Marx och K. van Kersbergen (2022) ‘Digitalization and the Welfare State’, i M. Busemeyer, A. Kemmerling, P. Marx, and K. van Kersbergen (red), Digitalization and the Welfare State, Oxford: Oxford University Press, 1–20.
Dietsch, P. (2021) ‘Money Creation, Debt, and Justice’, Politics, Philosophy & Economics, 20, 2, 151–179. https://doi.org/10.1177/1470594X21999736.
Drake, A-K och W. Kyrk (2023) Bevakning av grundläggande betaltjänster 2023, Länsstyrelsen Dalarna, 2023:14.
Eubanks, V. (2018) Automating Inequality. How high-tech tools profile, police, and punish the poor, New York: St. Martin’s Press.
Faith, B., K. Hernandez och J. Beecher (2022) ‘Digital Poverty in the UK’, IDS Policy Briefing 202, Brighton: Institute of Development Studies, DOI: 10.19088/IDS.2022.057.
Fischli, R. (2022) ‘Citizens’ Freedom Invaded: Domination in the Data Economy’, History of Political Thought, 43, 5, 125–149.
Fricker, M. (2008) Epistemic Injustice: Power and the Ethics of Knowing. Oxford: Oxford University Press.
Fricker, M. (2013) ‘Epistemic Justice as a Condition of Political Freedom?’, Synthese, 190, 1317–1332. https://doi.org/10.1007/s11229-012-0227-3.
Healy, M. (2020) Marx and Digital Machines: Alienation, Technology, Capitalism. London: University of Westminster Press.
Lister, R. (2015) ‘‘To Count For Nothing’: Poverty Beyond the Statistics’, Journal of the British Academy, 3, 139–165. DOI 10.5871/jba/003.139.
Marmot, M., P. Goldblatt, J. Allen, et al. (2010) Fair Society, Healthy Lives, London: Institute of Health Equity, https://www.instituteofhealthequity.org/resources-reports/fair-society-healthy-lives-the-marmot-review
OECD (2018) Going Digital in Sweden. OECD Reviews of Digital Transformation, https://www.oecd.org/sweden/going-digital-in-sweden.pdf.
Sveriges Riksbank (2024) Betalningsrapport 2024. https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/betalningsrapport/2024/svensk/betalningsrapport-2024.pdf
Tirado, L. (2014) Hand to Mouth. The Truth About Being Poor in a Wealthy World. London: Virago.
Wolff, J. och A. de-Shalit (2013) Disadvantage. Oxford: Oxford University Press.
Wyatt, S. (2008) ‘Challenging the Digital Imperative’, Maastricht University. DOI: 10.26481/spe.20080328sw.
Wyatt, S. (2023) ‘Technological Determinism: What it is and Why it Matters’, i G. J. Robson, & J. Y. Tsou (red.) Technology Ethics: A Philosophical Introduction and Readings, New York: Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003189466
Detaljer
Licens
Copyright (c) 2024 Lena Halldenius, Moa Petersén (Författare)
Det här verket är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell-licens.
